Riktlinjer under utbildning

Uppföljningar kan organiseras på olika sätt. Det kan till exempel vara delegerat till lärare som gör anteckningar i en plattform, i en matris eller genom anteckningar från ett progressionsmöte. Vid uppföljningen tas hänsyn till informationen från introduktion eller inledande kartläggning samt progressionen i relation till målen för kursen/ämnesnivån.

Kartläggning kan genomföras av lärare och vid behov tillsammans med specialpedagog eller studie- och yrkesvägledare. Kartläggningen kan utgöras av ett ifyllt frågeformulär eller anteckningar från ett samtal med eleven. Det är viktigt att kartläggningen kopplas till lärandet och progressionen inom kursen/ämnesnivån.  

Med kartläggningen som underlag planeras sedan insatser. Dessa kan utgöras av extra anpassningar inom ram för undervisningen, utökat stöd (se rutin nedan) eller annat som skolan kan göra för att stödja eleven. Det är viktigt att insatserna tidsätts och effekterna av insatserna följs upp. Det görs förslagsvis med en anteckning av något slag. 

I samband med enskilda elevärenden, i syfte att samverka mellan olika instanser runt en elev inom vuxenutbildningen är dokumentationen ett viktigt underlag. Stödfunktioner hos huvudmannen kan efterfråga att få ta del av dokumentationen. Dessa funktioner är exempelvis studie- och yrkesvägledare och specialpedagog på Vuxenutbildningscentrum, kurator, representant för Elevteamet samt kontaktrektor.

När ni på skolan tar emot en ny elev genomför ni en introduktion. I början av studierna genomför ni också en kartläggning. Den inledande kartläggningen fokuserar på att fördjupa kunskapen om elevens förkunskaper och förutsättningar för studier. Den tidiga progressionsuppföljningen kan leda till att läraren bedömer att lärandet går som förväntat eller att det finns ett behov av Justering av tilldelad tid, Omkategorisering eller nivåbyte se rutin:

Administration under studier

Viktigt är att ändringar till följd av progressionsuppföljningen sker i dialog med eleven.

Enheterna utformar en lokal rutin för dokumentation av kartläggningen, den tidiga progressionsuppföljningen samt planeringen och uppföljningen av stöd om behovet uppmärksammas tidigt i studierna.

Läraren följer regelbundet upp elevernas progression och förutsättningar för studier. Den löpande progressionsuppföljningen kan göras med exempelvis observationsanteckningar, ifyllande av progressionsmatriser eller annat lämpligt system för dokumentation. Antal uppföljningar kan skilja sig åt eftersom antalet timmar varierar utifrån studieväg och kurs. Som riktmärke bör en progressionsuppföljning ske och dokumenteras minst vid 25 procent, 50 procent och 80 procent av kurstiden.

Den löpande progressionsuppföljningen kan leda till att läraren bedömer att lärandet går som förväntat eller att det finns en risk att eleven inte når godkänt betyg inom utsatt tid. Vid det senare kartläggs orsakerna och stödjande insatser planeras utifrån behov såsom extra anpassningar i undervisningen, planerat studieuppehåll, utökade stödåtgärder, ansökan om Extra tilldelad tid mm. Effekten av de planerade insatserna följs upp samt revideras vid behov.

Enheterna utformar en lokal rutin för dokumentationen av de löpande progressionsuppföljningarna, kartläggningen av orsakerna, planering och uppföljning av de stödjande insatserna.

När ni på skolan tar emot en ny elev genomför ni en introduktion. För elever som sökt till sin kurs har viss information redan delgetts i ett introduktionsbrev eller liknande. (För elever som läser grundläggande integrerat med sfi eller elever som fortsätter på efterföljande delkurs kan vissa steg i introduktionen och inledande kartläggningen sannolikt överflödiga och kan utgå). Den inledande kartläggningen fokuserar på att fördjupa kunskapen om elevens förkunskaper och förutsättningar för studier. Den tidiga progressionsuppföljningen kan leda till att läraren bedömer att lärande sker som förväntat eller att det finns ett behov av Förflyttning till annan nivå/delkurs, se rutin:

Studievägledning

Viktigt är att ändringar till följd av progressionsuppföljningen sker i dialog med eleven.

Enheterna utformar en lokal rutin för dokumentation av kartläggningen, den tidiga progressionsuppföljningen samt planering och uppföljning av stöd om behovet uppmärksammas tidigt i studierna.

Läraren följer regelbundet upp elevernas progression och förutsättningar för studier. Den löpande progressionsuppföljningen kan göras med exempelvis observationsanteckningar, ifyllande av progressionsmatriser eller annat lämpligt system för dokumentation. Vid riktmärket 50 procent av kursen ska en progressionsuppföljning utföras. Om läraren bedömer en risk att eleven inte når godkänt betyg inom kursens tid kartläggs orsakerna och stödjande insatser planeras framåt utifrån dessa orsaker och behov. Det kan vara t.ex. extra anpassningar i undervisningen, förlängning av kurstiden, utökade stödåtgärder. Effekten av insatserna följs upp och revideras vid behov. Om eleven vid slutet av kursen inte når godkänt betyg och av läraren bedöms kunna göra det med en omläsning av samma kurs är det också en möjlighet. Viktigt är att ändringar i studieplanen till följd av progressionsuppföljningen sker i dialog med eleven.

Enheterna utformar en lokal rutin för dokumentation av de löpande progressionsuppföljningarna, kartläggningen av orsakerna, planering och uppföljning av de stödjande insatserna.

I skolans introduktionsbrev ska det framgå adekvat information som gör att eleverna ges möjlighet att ta sin del av ansvaret för studierna. Det ska framgå att elever ska ta upp behov av utökat stöd och extra anpassningar så snart som möjligt, senast vid kursstart. Genom att informationen finns tillgänglig tidigt kan också utbildningen planeras att möta elevernas behov och förutsättningar under hela utbildningstiden.

När ni på skolan tar emot en ny elev genomför ni en introduktion. För elever som sökt till sin kurs har viss information redan delgetts i ett introduktionsbrev eller liknande. (För elever som läser grundläggande integrerat med sfi eller elever som fortsätter på efterföljande delkurs kan vissa steg i introduktionen och inledande kartläggningen sannolikt överflödiga och kan utgå). Den inledande kartläggningen fokuserar på att fördjupa kunskapen om elevens förkunskaper och förutsättningar för studier. Den tidiga progressionsuppföljningen kan leda till att läraren bedömer att lärande sker som förväntat eller att det finns ett behov av Förflyttning till annan nivå/delkurs, se rutin:

Studievägledning

Viktigt är att ändringar till följd av progressionsuppföljningen sker i dialog med eleven.

Enheterna utformar en lokal rutin för dokumentation av kartläggningen, den tidiga progressionsuppföljningen samt planering och uppföljning av stöd om behovet uppmärksammas tidigt i studierna.

Senast vid 50 procent av tiden för ämnesnivån ska en uppföljning göras. Relevanta anpassningar ska vid behov sättas in och följas upp kontinuerligt. Uppföljningen kan även innebära bedömning av behov av nivåjustering. Vid behov ska ytterligare en uppföljning ske i slutet av kursen, anpassningarna utvärderas och en framåtsyftande plan tas fram.

För att undvika strategiska avhopp bör detta ske när det återstår färre än 21 men fler än 10 dagar av kursen. Vid risk för underkänt betyg ska eleven alltid vara informerad om detta innan betygssättning. Den framåtsyftande planen ska då repeteras och en ny plan tas fram i dialog med eleven. En plan framåt skulle kunna innehålla t.ex. extra anpassningar, nivåjustering, omläsning, byte av studieform.

Enheterna utformar en lokal rutin för dokumentation av de löpande progressionsuppföljningarna, kartläggningen av orsakerna, planering och uppföljning av de stödjande insatserna.

Denna kurs syftar till att introducera eleven till yrkesområdet, kartlägga tidigare erfarenheter och stärka elevens yrkesval. Kartläggningen i denna fas kan leda till att studieplanen behöver revideras, exempelvis om eleven bör byta inriktning eller justera specifika ämnesnivåer. Den inledande kartläggningen fokuserar på att fördjupa kunskapen om elevens förkunskaper och förutsättningar för studier generellt och specifikt inom den valda yrkesinriktningen.

Enheterna utformar en lokal rutin för dokumentation av kartläggningen, den tidiga progressionsuppföljningen under inledande orienteringskursen samt planering och uppföljning av stöd om behovet uppmärksammas tidigt i studierna.

Senast vid 50 procent av tiden för ämnesnivån ska en progressionsuppföljning göras. Relevanta anpassningar ska vid behov sättas in och följas upp kontinuerligt. Uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder ska göras kontinuerligt så att man i god tid innan kursens slut har en realistisk möjlighet att hantera eventuella behov. Ytterligare en uppföljning sker i slutet av kursen, anpassningarna utvärderas och en framåtsyftande plan för kommande ämnesnivåer i yrkespaketet tas fram.

Enheterna utformar en lokal rutin för dokumentation av de löpande progressionsuppföljningarna, kartläggningen av orsakerna, planering och uppföljning av de stödjande insatserna.

Skolan en progressionsuppföljning var tredje månad där helhetsperspektivet är i åtanke. Informationen från den inledande kartläggningen och orienteringskursen används tillsammans med tidigare ämnesnivåers progressionsuppföljningar och betyg som stöd för att följa progressionen genom yrkespaketet.

Enheterna utformar en lokal rutin för dokumentation av progressionsuppföljningarna för helhetsperspektiv samt den planering och uppföljning av de stödjande insatserna som vid behov sätts in.

Under de två inledande orienteringskurserna på 5 veckor ska en första kartläggning av eleverna utföras. Denna tid syftar till att introducera eleven till yrkesområdet, kartlägga tidigare erfarenheter och stärka elevens yrkesval. Under dessa kurser ska även bedömningen av elevernas förutsättningar att klara av utbildningen fördjupas. Om en elev under orienteringskurserna bedöms sakna förutsättningar att klara av den kommande utbildningen ska eleven få enskilda samtal för en revidering av elevens studieplanering. Vuxenutbildningscentrum ska kontaktas när förändringar sker i en elevs studieplanering på en kombinationsutbildning.

Elever som påbörjar en kombinationsutbildning har fått sin tilldelade tid för sfi-kurserna på kombon av VuxC enligt samma tabell och rutin som övriga elever som studerar sfi. Elever som har studerat sfi tidigare och har färre än 400 timmar kvar på den aktuella sfi-kursen kommer få ett tillägg inför kombo-starten så att timpotten för alla är minst 400 timmar.

Elever som påbörjar en kombinationsutbildning har därför olika många sfi-timmar kvar på kursen. Vid den inledande kartläggningen ska skolan följa samma rutin som för reguljära elever och samma regelverk för exempelvis justering av tid.

Uppföljning på en kombinationsutbildning skiljer sig något från uppföljningen på reguljär sfi.  Uppföljningen kan vara mer flexibel när den infaller i tid relaterat till enskilda elevens timmar och sker därför med fördel så att hela elevgruppen/kursgruppen följs upp vid samma tillfälle. Vi rekommenderar att uppföljning av sfi sker parallellt med yrkesämnena, det vill säga att läraren följer upp elevens progression i sfi samtidigt som läraren följer upp progressionen i yrkesämnesnivåerna.

Särskilda mallar är framtagna för uppföljningen i Kombo och finns som stöd. Stadens skolor i egen regi kan göra dessa uppföljningar i Ping Pong. Rutin för extra tilldelad tid ska följas, om behov av fler sfi-timmar uppmärksammas vid progressionsuppföljningarna.

Mall progressionsuppföljning kombo – klassnivå (doc)

Mall progressionsuppföljning kombo – individnivå (doc)

Uppföljningen av progressionen inom yrkesämnena påkombinationsutbildningen är densamma som för övriga yrkesutbildningar. Senast vid 50 procent av tiden för ämnesnivån ska en progressionsuppföljning göras. Relevanta anpassningar ska vid behov sättas in och följas upp kontinuerligt. Uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder ska göras kontinuerligt så att man i god tid innan ämnesnivåns slut har en realistisk möjlighet att hantera eventuella behov. Ytterligare en uppföljning sker i slutet, anpassningarna utvärderas och en framåtsyftande plan för kommande ämnesnivåer i yrkespaketet tas fram.

Vi rekommenderar att uppföljning av sfi sker parallellt med yrkesämnena, det vill säga att läraren följer upp elevens progression i sfi samtidigt som progressionen i yrkesämnesnivåerna.

Enheterna utformar en lokal rutin för dokumentation av de löpande progressionsuppföljningarna, kartläggningen av orsakerna, planering och uppföljning av de stödjande insatserna.

En elev som studerar en kombinationsutbildning ska kontinuerligt följas upp och läraren säkerställa att förutsättningar finns att klara hela utbildningens samtliga ämnen och kurser. Skolan en progressionsuppföljning var tredje månad där helhetsperspektivet är i åtanke. Eftersom utbildningen vilar på två ben är det lika viktigt att progressionen är tillfredställande i både yrkesämnena samt språkkurserna. Det är inte meningen att en elev får IG i betyg på sfi under pågående kombinationsutbildning och fortsätter läsa yrkesämnena, även om undantag kan beviljas.

Kartläggningen av digital kompetens och den förväntade nivån som ligger inom Komvux ansvar är baserad på EU:s DigComp-ramverk (Digital Competence Framework for Citizens).

DigComp-ramverket definierar digital kompetens som en kombination av kunskap, färdigheter och attityder för en trygg, kritisk och ansvarsfull användning av digital teknik. Ramverket fokuserar på fem centrala kompetensområden:

• Informations- och datakunnighet
• Kommunikation och samarbete
• Skapande av digitalt innehåll
• Säkerhet
• Problemlösning.

Dessa fem områden betonar vikten av att utveckla en adekvat digital kompetens hos elever. Kompetensområdena samspelar med Skolverkets fyra aspekter av adekvat digital kompetens:

• Förstå digitaliseringens påverkan på samhället
• Använda och förstå digitala verktyg och medier
• Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
• Lösa problem och omsätta idéer i handling.

Området handlar om att kunna söka, samla, hantera och utvärdera digital information. Detta innefattar att kritiskt granska källor och innehåll för att säkerställa deras relevans och trovärdighet.

Lärandemål:

• Hantera grundläggande funktioner på dator och mobil, som att starta och navigera i enheter, använda webbläsare och logga in med användarnamn och lösenord.
• Beskriva informationsbehov, söka och hämta digitala data samt bedöma källors relevans och trovärdighet.
• Utveckla förmågan att organisera och lagra digital information effektivt.

Området fokuserar på att använda digital teknik för att kommunicera och samarbeta effektivt, inklusive nätetikett och hantering av digitala identiteter.

Lärandemål:

• Använda digitala kommunikationsverktyg som e-post och chatt, med förståelse för nätetikett.
• Samarbeta med andra via molnbaserade verktyg och hantera digitala lösningar för grupparbete.

Området handlar om att skapa, redigera och förbättra digitalt innehåll samt tillämpa regler för upphovsrätt och licenser.

Lärandemål:

• Skapa och redigera enkla textdokument och presentationer.
• Utveckla färdigheter för att redigera bilder, videor och ljud samt förstå och följa upphovsrättsregler.

Området handlar om frågor som att skydda enheter, personuppgifter och integritet, samt att värna om hälsa och miljöpåverkan av digital teknik.

Lärandemål:

• Identifiera risker kopplade till säkerhet, skydda lösenord och känna igen misstänkt e-post.
• Använda avancerade säkerhetsrutiner och förstå principer för dataskydd och digital säkerhet.

Området handlar om att identifiera och lösa tekniska problem samt använda digitala verktyg för innovation och anpassning till ny teknik.

Lärandemål:

• Identifiera tekniska problem och använda grundläggande felsökningsverktyg.
• Använda digitala verktyg kreativt för att lösa komplexa problem och identifiera behov av ytterligare kompetensutveckling, exempelvis inom programmering.

Mätningen från DigComp innehåller många frågor och AMF:s version innehåller enbart en del av frågorna. Syftet med en förkortad mätning är att samtliga elever ska svara på denna och då är vår bedömning att enkäten bör ta cirka fem minuter att svara på. Enkäten innehåller frågor från samtliga fem kompetensområden från DigComp-ramverket. Vår uppfattning är att svaren på dessa frågor ger ett tillräckligt underlag för skolan att bedöma digital kompetens hos eleven. Mätningen kan också kompletteras med observationer eller ytterligare frågor från undervisande lärare eller annan personal på skolan.

Det är skolans rektor som ansvarar för att kartläggningen genomförs med varje elev i samband med kursstart eller introduktionen. Resultatet av enkäterna ska bevaras av skolan i sex månader för uppföljning av AMF på gruppnivå. Formatet kan anpassas utifrån skolans möjligheter. Resultatet huruvida eleven uppnått prestationsnivå 3 dokumenteras i ISP eller liknande, om möjligt per kunskapsområde. För elever som studerar sfi studieväg 1 eller 2 kan används de förenklade frågorna i enkäten. För elever som studerar på grundläggande, gymnasial nivå eller på studieväg 3 på sfi används frågorna i enkät för komvux.

Frågor att använda i kartläggningen av digital kompetens komvux (doc)

Frågor att använda i kartläggningen av digital kompetens sfi 1 och 2 (doc)

Om en elev saknar tillräcklig kompetens enligt mätningen är det skolans ansvar att se till att eleven får möjlighet att utveckla denna kompetens under sina studier. Behovet och åtgärder dokumenteras på lämpligt sätt. Åtgärder som skolan kan införa är exempelvis:

• Individuell handledning: Skolan ger eleven stöd och handledning för att förbättra specifika färdigheter.
• Ytterligare övningar: Skolan tillhandahåller övningar och uppgifter som fokuserar på de områden där eleven behöver förbättras.
• Anpassad undervisning: Skolan anpassa undervisningen för att inkludera elevens behov av kunskaper eller färdigheter i de områden som behöver förbättras.

Det är rektor på skolan som ansvarar för att följa upp utvecklingen för eleverna som enligt mätningen inte uppnådde tillräcklig digital kompetens i början av sina studier. Det kan förslagsvis göras genom att eleven senare under kursen eller utbildningen fyller i enkäten igen och en ny värdering av prestationsnivån görs.

Vi som huvudman anordnar en gång per år ett centralt yrkesråd per avtalsområde. Vi ansvarar för att organisera och dokumentera dessa råd. Vid det centrala yrkesrådet deltar du som utbildningsanordnare med personal och relevanta arbetsgivar- och branschföreträdare.

Du som utbildningsanordnare anordnar därutöver lokala yrkesråd med de arbetsgivare som ni samarbetar med i de specifika utbildningarna skolan anordnar. Det är anordnaren som ansvarar för att organisera och dokumentera dessa råd. En förutsättning för att få ett aktivt yrkesråd är att deltagarna är överens om uppdraget. Därför bör syfte, förväntningar, hur ofta samt lämplig tid för yrkesrådet klargöras.

Yrkesrådet bör träffas minst en gång per utbildningsomgång. Det är viktigt att lägga tid och engagemang på att utveckla råden till att bli ett relevant möte som ingen deltagare vill missa. För att yrkesråden ska hållas på en likvärdig nivå tillhandahåller vi en mall för dagordningen. Minnesanteckningar från råden ska föras och följas upp vid nästkommande möte.

Mall Dagordning lokalt yrkesråd komvux (docx)

Vi vill knyta ihop den centrala och lokala samverkan med arbetslivet. 

Därför ska ni på skolan

• bjuda in kontaktrektor till de lokala yrkesråden
• skicka anteckningarna från råden till oss via e-post: vuxenutbildningen@stockholm.se.  

För att få starta ett yrkespaket är det ett krav att utbildningsanordnaren säkerställer att eleverna kommer att få det arbetsplatsförlagda lärande (APL) de har rätt till. Det är ett krav att utbildningsanordnaren ansvarar för att anskaffa APL-platser. Detta ansvar får inte förläggas till eleverna. Det är också ett krav att utbildningsanordnare ansvarar för att endast använda sig av kvalitetssäkrade APL-platser. Det ska finnas utsedd personal hos utbildningsanordnaren med ansvar för att samordna både anskaffning och kvalitetssäkring av APL-platser.

En kvalitetssäkrad arbetsplats innebär att den ska vara lämplig för elevens lärande och APL-innehåll, samt ge möjlighet till utveckling i relation till de nationella målen. En handledare ska finnas på arbetsplatsen, vara medveten om APL:s syfte och ha tillgång till relevant utbildning. Handledaren ska kunna delta i uppföljningen av elevens APL-period. Arbetsplatsen ska vara en seriös arbetsgivare med god arbetsmiljö och värdegrund, och elevens tid på arbetsplatsen ska inte ersätta ordinarie personal.

Det är rektor som beslutar om vilka nivåer i ämnen eller delar av sådana nivåer som ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande och som ska förläggas till arbetsplats. Om rektor beslutar om förläggningen av APL till sommarmånaderna måste rektor säkerställa att betygsättande lärare samtidigt har möjlighet att undervisa i den omfattning som är kravställt samt har möjlighet att göra den uppföljning som åligger läraren. Besluten om förläggningen av APL ska fattas innan det arbetsplatsförlagda lärandet påbörjas och ska dokumenteras på lämpligt sätt. Dokumentationen ska på begäran kunna skickas in till huvudman.

Rektor får i enlighet skollagen (2010:800. 2 kap. 10 §) uppdra åt någon annan att utföra den uppgiften. I detta fall ska beslut om delegation fattas. En eventuell delegation måste avse en eller flera specifikt utpekade personer som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fatta beslutet. Om rektor använder delegation för beslut om APL ska detta meddelas huvudmannen via mejl.

E-post: vuxenutbildningen@stockholm.se

APL ska motsvara minst 15 procent av verksamhetspoängen. I den sammanhållna yrkesutbildningen ingår såväl teoretiska kurser/nivåer som yrkeskurser/nivåer. Ingår till exempel SVE/SVA i paketet så ska den räknas in i totalpoängen. Orienteringskurser räknas däremot inte med liksom kurser/nivåer som validerats. Heltid motsvarar 20 poäng per vecka.

På en utbildning med exempelvis:

• 800 verksamhetspoäng ska minst 120 poäng (6 veckor) motsvaras av APL
• 1500 verksamhetspoäng ska minst 225 poäng (12 veckor) motsvaras av APL

I samråd med huvudman kan vissa yrkesutbildningar räkna upp till 25 poäng per vecka under en begränsad period (till exempel under en APL-period).

Undervisningstiden för den kurs/nivå som förläggs till APL ersätts av tid på arbetsplatsen och med handledaren. Motsvarande 20 procent av undervisningstiden måste dock alltid förbli förlagd till läraren på skolan.  

Rektor på skolan beslutar om en elevs apl ska omfatta mindre än 15 procent eller till och med helt undantas för den eleven. Det är dock att betrakta som en undantagsbestämmelse och ska tillämpas i det enskilda fallet, inte som ett generellt beslut. Rektor kan därmed bara besluta om undantag i de fall som det är lämpligt med hänsyn till en enskild elevs behov och förutsättningar och om eleven själv begär det.

Ett beslut om undantag ska dokumenteras på lämpligt sätt samt informeras kontaktrektor hos huvudman.

Det är viktigt att skolan arbetar förebyggande mot fusk. Det kan ske genom att läraren under kursen och inför varje provtillfälle, teoretiskt eller praktiskt sådant, nogsamt informerar elever om hur läraren gör bedömning av elevens kunskaper. Läraren informerar även om tillåtna hjälpmedel, graden av tillåtet samarbete och tillämpning av källhänvisning vid de olika kursmomenten och inför varje provtillfälle. Detta för att eleverna tydligt ska veta reglerna och därmed vad som skulle kunna utgöra fusk.

Skollagens skrivning försöker vilseleda innebär att försöket inte nödvändigtvis måste lyckas men att man haft för avsikt att fuska. Det räcker att försök görs för att det kan definieras som fusk. Ett agerande kan också vara fusk även om den i sak inte påverkar betygssättningen. Vidare kan fusk som påverkar eleven negativt, till exempel genom en felaktig uppgift även det definieras som fusk.

Vuxenutbildning Stockholm delar in fusk i följande kategorier:

1. Otillåtna hjälpmedel: Det kan till exempel vara anteckningar, mobiltelefon, generativ ai eller böcker.
2. Otillåtet samarbete: Det avser där elever samarbetar mer än vad som läraren bestämt. Det kan till exempel vara att under ett prov samtala med andra elever, att lämna in identiska uppgifter från grupparbeten.
3. Plagiering: Plagiat innebär att eleven använder någon annans texter eller arbeten och får det att framstå som sina egna.

1. Den som misstänker fusk ska omgående informera skolans rektor.
2. För att kunna klarlägga om uppsåt föreligger, eller om det misstänkta fusket beror på bristande kunskaper eller slarv, ska skolan ha ett samtal med eleven. Det första samtalet bör alltid vara öppet hållet genom att be eleven förklara det inträffade. Vid behov görs samtalet med tolk. Samtalet ska dokumenteras.
3. Samtalet kan behöva kompletteras med andra utredningar eller fler samtal för att kunna avgöra om det finns en grundad misstanke om fusk eller inte.
4. Rektor beslutar utifrån vad som framkommit i utredningen om den fortsatta hanteringen av ärendet till exempel om avstängning. Rektor på Kvalitet och utveckling kan kontaktas för samråd och hjälp med diarieföring.

Staden har en kollektiv olycksfallsförsäkring för elever för den verksamhetsförlagda tiden. För mer information om försäkringen och skadeanmälan se S:t Eriks Försäkrings webbplats.

Kollektiv olycksfallsförsäkring elever med flera, S:t Erik Försäkrings webbplats

Stadens arbete mot våldsbejakande extremism är riktat mot tre extremistmiljöer: den autonoma vänstermiljön, vit makt-miljön och den våldsbejakande islamistiska miljön. En miljö i det här sammanhanget är en samling grupper som delar en ideologisk grund. Att arbetet fokuserar på dessa beror på att Säkerhetspolisen bedömer att dessa grupper är de främsta hoten mot vår demokrati och också mest benägna att använda våld för sin sak.

Staden ska aktivt motverka våldsbejakande extremism. Åtgärder ska vidtas skyndsamt när det finns kunskap om etablerade extremistgrupperingar i ett område, kunskap om individer som rekryterar till extremistgrupper eller där individer uppvisar riskbeteenden för radikalisering. Dessa grupperingar eller individer kan befinna sig i verksamheter inom vuxenutbildningen. (Stadsövergripande riktlinjer mot våldsbejakande extremism. Dnr 155-943/2015)

En händelse kan exempelvis vara klotter på skolan, uttalanden i klassrum eller inlämnade arbeten där det framkommer att eleven förespråkar eller tillhör någon extremismgruppering. Vid oro eller händelse kopplat till våldsbejakande extremism följs nedanstående rutin som också resulterar i att en blankett för avidentifierad information upprättas.

Om säkerhetsbedömningen som gjorts under rutinen för rapportering tillåter det sker ett orienterande samtal med berörd individ. Samtalet genomförs företrädesvis av rektor med stöd av stadens VBE-samordnare. Samtalets innehåll omfattar en beskrivning av den oro/händelse som framkommit samt stadens ställningstagande kring ämnet. Samtalet kan mynna ut i ytterligare samtal där individen får information om vad staden kan erbjuda för att lämna extremismmiljön.