Värmebölja – rekommendationer
Här kan du läsa rekommendationer för hur verksamheter inom äldreomsorgen, socialpsykiatrin och funktionshinderområdet i Stockholms stad bör agera före och vid en värmebölja.
Informationen är sammanställd av äldreförvaltningen och socialförvaltningen.
Varje stadsdel och dess verksamheter rekommenderas att upprätta en riskanalys, analysera resultatet och därefter ta fram en lokal handlingsplan för hantering av värmebölja.
Förslag på mallar och innehåll finns på den här sidan.
Vad är en värmebölja?
Värmebölja används som ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer. SMHI utfärdar under en värmebölja olika varningsmeddelanden: gul varning, orange varning och röd varning.
- Gul varning om höga temperaturer utfärdas om prognosen visar maxtemperaturer på minst 26 grader tre dagar i följd.
- Orange varning för mycket höga temperaturer utfärdas om prognosen visar maxtemperaturer på 30 grader eller mer tre dagar i följd.
- Röd varning för extremt höga temperaturer utfärdas om prognosen visar maxtemperaturer på 30 grader eller mer fem dagar i följd, eller 33 grader eller mer tre dagar i följd.
Värmeböljor
Rekommendationer för att minska riskerna för negativa hälsoeffekter i samband med värmeböljor.
- Äldre och personer med bakomliggande sjukdomar är riskgrupper för negativa hälsoeffekter i samband med värmeböljor.
- Utomhusvistelse är bra, men vistas i skuggan. Under en värmebölja kan det bli betydligt varmare inomhus än utomhus. I byggnader och bebyggelse kan värmen stanna kvar en tid efter att utomhustemperaturen har gått ner.
- Försök att ordna svala utrymmen. Det är viktigt att vistas på bostadens svalaste plats eller att få minst 2–3 timmar i ordentlig svalka dagligen. Detta gäller särskilt riskgrupper.
- Det är viktigt att förbereda bostäder och boenden med åtgärder som kan minska värmen inomhus, exempelvis med markiser, solskärmar, persienner och anpassad ventilation och vädring. Håll fönster stängda på dagtid och vädra på nattetid. Överväg att installera kylsystem och luftkonditionering där sårbara grupper bor och vistas.
- Andra åtgärder kan vara en svalkande dusch, en blöt sval handduk i nacken, svalkande fotbad och löst sittande kläder i naturmaterial.
- Var försiktig så att du inte misstar förhöjd kroppstemperatur för feber. Se till att personen som uppvisar sådana symtom vilar i en sval miljö och dricker vatten. Om kroppstemperaturen förblir hög efter 30 minuter är det förmodligen feber. Om kroppstemperaturen sjunker och personen mår bättre är orsaken troligen värmen.
- Vid värmebölja är det viktigt att vara uppmärksam på symtom som till exempel yrsel, förvirring, hjärtklappning, trötthet, slöhet och minskande urinmängder.
Det finns en framtagen handlingsplan av region Stockholm för hälso- och sjukvården vid värmebölja. Syftet är att ge vägledning vid en långvarig situation med höga temperaturer. Handlingsplanen beskriver effekter och förslag på åtgärder för hälso- och sjukvården vid värmebölja.
Handlingsplan vid värmebölja Region Stockholm (se bilaga 2), Vårdgivarguiden
Informationsmaterial
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt informationsmaterial om värmeböljor och tagit fram faktablad, broschyrer, filmer och handlingsplaner som ett stöd till kommuner, regioner och privata aktörer som ansvarar för vård och omsorg.
Informationsmaterialets målgrupper är chefer, legitimerad personal, omvårdnadspersonal, brukare, patienter och anhöriga.
Värmeböljor – vägledning till handlingsplaner, Folkhälsomyndighetens webbplats
Värmebölja – att förebygga och hantera dess effekter, webbplatsen Kunskapsguiden