Tips vid inköp

.: SIDA UNDER UPPBYGGNAD :. Här kan du ta del av Kemikaliecentrums rådgivning om inköp och materialhantering.

Kemikaliecentrums plastinfo

Plast är inte bara ett utan många olika slags material vilka används i olika slags produkter. Plast kan vara problematiskt av olika anledningar. För det första tillverkas den nästan alltid av fossil olja. För det andra innehåller plasten ofta tillsatser, varav flera kan vara skadliga. Som avfall kan plasten också bli ett problem då den kan spridas i naturen som mikroplaster. 

Vad är plast?

Plast tillverkas av små molekylära byggstenar, så kallade monomerer. Dessa binds ihop till långa kedjor, polymerer. Det finns olika sorters plast och de namnges ofta utifrån vilket ämne de är uppbyggda av. En plast som består av ämnet/byggstenen styren som bas bildar således plasten polystyren (PS).
Byggstenarna i sig kan vara farliga (bisfenol A som t.ex. polykarbonatplast görs av är skadligt för fortplantningen) men när de slås ihop är de ofarliga, så länge de inte bryts loss och läcker ut. Lösa monomerer kan också finnas kvar i plasten och läcka ut.

Tillsatsämnen

För att en plast ska få en viss egenskap blandar man i tillsatskemikalier. De kan vara där för att exempelvis ge plasten sin form, stabilitet eller brandhärdighet. En del tillsatsämnen kan sedan lämna plasten under hela dess livslängd. Vissa av dem är skadliga för hälsan och miljön. I vissa plaster kan det vara mer tillsatser än polymer, i mjukgjord PVC kan till exempel upp till 70 procent av materialet vara tillsatta mjukgörare. Plast som kommer i kontakt med mat ska vara avsedd för det ändamålet och användas på rätt sätt vilket ska finnas angivet på produkten eller förpackningen.

Värme och fett kan göra så att plasten läcker mer kemikalier, plast i kombination med varm mat är därför ofta en dålig kombination. Av dessa anledningar kan vara enklast att undvika plast i kontakt med mat. Bättre och sämre plast PET, polyeten (PE), polypropenplast (PP) samt viss bioplast (PLA) är de plaster man sett minst problem med hittills både när det gäller basmaterialet och tillsatser. Men då man inte vet exakt vilka tillsatsämnen och föroreningar som finns i plasten är det omöjligt att säga att det alltid är så. PLA är fossilfri och förnyelsebar medan flesta andra plaster är baserade på olja (fossil plast). Till de mer problematiska plasterna räknar vi PVC (även kallad vinyl) samt polykarbonatplast (PC).

Vanligt förekommande plasttyper

ABS (akrylonitril-butadien-styren)

Används bland annat för att göra Lego. Vid produktion av ABS-plast är det viktigt att med bra rutiner och kontroll, så att de som exempelvis arbetar i fabriken inte exponeras för ämnet styren som är cancerframkallande. När plasten är färdig är styrenet bundet hårt i plasten och läcker inte ut till användaren, vilket gör att användarfasen är ofarlig. ABS är alltså okej i leksaker men det är bra att generellt undvika plast i kontakt med mat, speciellt varm mat.

Bambuplast

På marknaden idag finns en hel del "Bambuplast”, ett material baserat på bambufibrer. Ibland kan bindemedlet vara problematiskt, till exempel av melamin (inte så bra), medan det i andra produkter istället är av PLA (okej). De tillsatser som finns i bambuplasten avgör alltså om materialet är bra kemikaliemässigt eller inte. Rent bambuträ i till exempel skärbrädor och andra
husgeråd är okej.

Fluorerade plaster (t.ex Teflon)

Teflon och andra fluorerade plaster är baserade på högfluorerade ämnen. Det finns cirka tre tusen olika typer av dessa ämnen som går under samlingsbegreppet PFAS (inte att förväxlas med PFOS och PFOA som är tvåav de tre tusen ämnena. De här två är dessutom redan under reglering i kemikalielagstiftningen på olika sätt). Teflon består av PTFE som är en högfluorerad polymer, alltså en kedja av en typ av högfluorerade ämnen. De flesta av dessa fluorerade föreningar bryts i naturen ned mycket långsamt eller nästan inte alls. De kan vara skadliga i sig medan andra bryts ned till mer skadliga varianter, exempelvis kan vissa högfluorerade ämnen brytas ner till PFOA som är hälso- och miljöskadligt på olika sätt. Det är därför viktigt att välja bort dessa material.

Teflon, som är ett handelsnamn för det fluorerade ämnet PTFE finns ofta i stekpannor, kastruller och bakutrustning med väldigt effektiv ”non-stick”-yta. Denna yta består alltså av en fluorerad plast som klarar relativt höga temperaturer, men vid 250-300 grader bildas nya typer av ämnen som utsöndras från beläggningen. Så länge Teflonet är intakt och inte utsätts för så höga temperaturer så släpper det inte ifrån sig några kemikalier.

Fluorerade plaster används också inom sjukvården av samma anledning, de har mycket speciella egenskaper och är smuts, fett och vattenavvisande. Då rör det sig också om PTFE, i vissa tillämpningar. Högfluorerade ämnen används också i textilbeläggningar och impregneringar men då är det vanligare med polymeriserade fluortelomeralkoholer (FTOH) som är en annan grupp inom de tre tusen PFAS-ämnena. Kemikaliecentrum har gjort tester av förekomst av PFAS i textilbeläggningar och tyg och hittar FTOH i vissa prover.

Melamin

Melamin är en plastsort som är vanlig i husgeråd, den kan dock inte användas i mikrovågsugn. Forskningsrapporter har visat på läckage av formaldehyd och även av utgångsmaterialet till plasten (monomerer). Melamin är inte den värsta plasten men det är inte den bästa heller. Det finns också stora variationer mellan melaminprodukter av olika kvalitet när det kommer till läckage av kemikalier, och det kan vara svårt att se skillnad. Att undvika plast i kontakt med mat, speciellt varm mat, är det säkraste.

Poly Lactic Acid (PLA)

PLA är en polymer som tillverkas av mjölksyra (Poly Lactic Acid), alltså ett förnyelsebart naturmaterial som ibland också är gjord så att den ska gå att kompostera. PLA finns i förpackningar och engångsmaterial till livsmedel men även i exempelvis vissa leksaker och muggar. Okej plastsort.

Polyeten (PE)

Polyeten är en av de plastsorter som anses bäst hälsomässigt eftersom utgångsmaterialet är förhållandevis oproblematiskt kemikaliemässigt, den kräver inte heller lika mycket tillsatser som en del andra plaster vilket är positivt. Vad för tillsatser som faktiskt används framgår dock sällan. För polyeten i kontakt med mat gäller samma som med andra plastprodukter; det är viktigt att produkten är avsedd för det. PE produceras tyvärr oftast från fossil råvara men går bra att återvinna vilket är bra ur resurshushållningssynpunkt. Okej plastsort. 

Polyetylentereftalat (PET)

PET, polyetylentereftalat, går bra att återvinna men tillverkas oftast från fossil råvara och är vanlig i dryckesflaskor och annat engångsmaterial för livsmedel. Materialet polyester är också en PET-plast. Okej plastsort. I vissa studier har man hittat skadliga ämnen i vätska som förvarats i PETflaskor. Kemikaliecentrum avråder från att återanvända PET-material till att förvara livsmedel men att använda PET-flaskor för pyssel, pedagogik, lek och förvaring av till exempel pärlor är okej. Anledningen till detta är att material som ska vara i kontakt med mat är testat för den specifika användningen, som exempelvis för engångsbruk vid en viss temperatur, och ska då inte användas på annat sätt. Är en plastprodukt testad för engångsbruk så vet en inte vad
som händer om den används upprepade gånger eller under exempelvis mycket varma förhållanden.

Polykarbonat (PC)

PC, polykarbonat (polycarbonate) tillverkas av runt 70 procent bisfenol A som är ett hormonstörande ämne. Plast kan även tillverkas med andra bisfenoler, som bisfenol S men då kallas plasten istället polysulfon. Det finns stora osäkerheter kring i fall de gränsvärden för BPA som finns inom lagstiftningen för material i kontakt med mat är tillräckliga för att skydda vår hälsa, speciellt för barn. Detta beror i sin tur på att det finns olika uppgifter om vid vilken dos effekter börjar uppträda men det börjar stå mer och mer klart att det är vid mycket lägre nivåer än som anges i de äldre undersökningar vilka ligger till grund för gränsvärdena. PC är en hård och slagtålig plast som används i köksutrustning som tillbringare, skålar, muggar och plastglas men även i andra produkter som leksaker (om än sällan) och inredning. Bisfenol A används även i ytskiktet på kvitton samt i epoxilack som används i skiktet på insidan av vissa konservburkar samt tidigare vid så kallad relining av vattenrör. Undvik material som innehåller bisfenoler (utöver de nämnda, A och S, finns många fler, exempelvis F och AF).

Polypropen (PP)

PP, polypropen, anses också vara en av de bättre plastsorterna. Den kan förekomma i lite olika former med olika beteckningar:

  • PPR är en sorts polypropenplast som förekommer i exempelvis rör för dricksvatten och är då godkänd för kontakt med livsmedel (dricksvatten är ett livsmedel). (”R” står för random copolymer som betyder att det finns något mer ämne i polymeren vilket gör att det är svårt att veta exakt vad den är uppbyggd av.)
  • PPH är till skillnad från PPR endast polypropen och alltså inte en ”copolymer” utan en ”homopolymer” (= gjord av endast en sorts polymer), det är ett mer exakt namn för polypropen helt enkelt.

Polystyren (PS)

PS, polystyren, finns både som frigolit (”styrofoam” alternativt ”styropor”) och i mer vanligt plastutförande (exempelvis engångsmuggar). Styren som PS framställs av kan orsaka organskador samt misstänks skada det ofödda barnet. Det är oklart vad för tillsatser som kan förekomma i plast med styren som basmaterial. PS används i engångsförpackningar till mat, pärlplattor, inredning i kylskåp med mera. De största riskerna finns för de som arbetar inom industrin som producerar produkter av polystyren. Undvik helst, speciellt i kontakt med varm mat samt frigolit som lätt delar på sig (i kontakt med barn) och blir till massor av små kulor som fastnar överallt.

Polyuretan (PU eller PUR)

PU eller PUR, polyuretan, har numer ofta ersatt PVC i många tillämpningar men är inte heller helt problemfritt. Utgångsämnena (isocyanater) kan vara både cancerframkallande och allergiframkallande. Skillnaden mot PVC är att tillsatser är hårdare bundna i materialet och därför inte läcker ut på samma sätt som de kan göra ur PVC. PU/PUR används i konsumentprodukter såsom regnkläder och produkter av konstläder samt i byggmaterial, till exempel golvbeläggningar och gummimattor. Även skumgummi (kallskum) produceras av PUR. Problemen är alltså värst för de som jobbar i produktionen och det krävs god ventilation och effektiva arbetsmiljöinsatser för att minimera risken att arbetarna utsätts för skadliga mängder isocyanater. Bättre val än PVC men inte idealt. Viss PU kan också innehålla tillsatser av högfluorerade ämnen (PFAS) vilket också är problematiskt (se stycket om fluorerade plaster ovan).

Polyvinylklorid (PVC eller vinyl)

PVC, polyvinylklorid, är en plastsort där både utgångsmaterialet (vinylklorid) och tillsatserna (ofta ftalater) är problematiska. Vinylklorid är cancerframkallande och tillsatserna sitter löst bundna i materialet och kan därför läcka ut under användningen. Det går att göra många olika typer av produkter av PVC och den är därför en vanlig plastsort i exempelvis leksaker, badgrejer, konstläder, inredning och byggmaterial. Undvik PVC så långt det går. Den som verkligen behöver en PVC-produkt, till exempel en plastboll, som det kan vara svårt att hitta ersättare till, bör välja en ”ftalatfri”.

Styren akrylonitril (SAN)

SAN, styren akrylonitril liknar ABS och används bland annat till serveringsutrustning som tallrikar. Undvik helst plast i kontakt med mat, speciellt varm mat.

Termoplastisk elastomer (TPE/TPR/TPU)

TPE, TPR och TPU (termoplastisk elastomer) är några odefinierade plastsorter, eller egentligen snarare gummi. TPE/TPR/TPU kan innehålla ftalater och vissa typer görs av styren (t.ex. SEBS, se stycket om polystyren ovan). Det finns inte så utförlig information om TPE/TPR/TPU i dagsläget. Kemikaliecentrum har dock analyserat ett antal TPE/TPR/TPU-leksaker och hittad inga nämnvärda halter av problematiska kemikalier.

Tritan

Tritan är en relativt ny plastsort som delvis består av PET men vad den mer består av är oklart. Tritan ersätter ofta polykarbonat (som tillverkas av hormonstörande bisfenol A). Den som behöver plastartiklar till köket kan därför välja de av tritan som är avsedda för det ändamålet.. Med den kunskap vi har idag (2017) anser kemikaliecentrum att tritan är ett bättre alternativ än
polykarbonat. Säkrast är att undvika plast i kontakt med mat, speciellt varm mat.

Säker användning av begagnade saker

Materialåtervinning är när ett avfallsmaterial tas omhand och upparbetas för att producera nya varor, material eller produkter. Kanske jobbar din förskola med Grön flagg från Håll Sverige rent och ni därmed redan har projekt kring återvinning?

  • Material som ska återvinnas källsorteras och lämnas till återvinningscentralen alternativt i utplacerade kärl.
  • Material som sorteras ut från förskolan genom arbetet med åtgärderna i vägledningen för kemikaliesmart förskola ska inte doneras till återanvändning utan sorteras som brännbart avfall.

Att förlänga produkter eller materials livslängd är en annan sak. Det innebär att något som slutat användas får nytt liv och kanske en helt annan funktion. Det kan till exempel vara byggmaterial som blir leksaker (rör, träspill etc.) eller en förpackning som används igen till något annat än vad den var avsedd för (glassbytta med kakor).

Ur ett hållbarhetsperspektiv är det såklart bra att använda material och produkter igen även i andra sammanhang än vad de tillverkades för, men det finns också risker eftersom innehållet ofta är okänt och skadliga ämnen därför kan finnas i materialet. När kemikalier används i ett material gör tillverkaren i bästa fall en riskbedömning som utgår från hur den färdiga varan ska användas. Det är vanligt att olika tillsatser läcker ut under användningstiden vilket kan vara problematiskt då flera av dessa ämnen är klassade som farliga. För vissa känsliga användningsområden, till exempel leksaker och material i kontakt med mat, finns speciell lagstiftning som reglerar vad som får finnas i materialen.

Många andra varuområden är inte lika reglerade och det är större risk att de innehåller skadliga ämnen. Om en sak används i ett annat sammanhang än den är avsedd för kommer inte tillverkarens eventuella riskbedömning vara relevant längre och den specifika lagstiftningen för leksaker gäller inte t.ex. en trädgårdsslang om den används som leksak. Listan är uppdelad i tre områden, det som är säkert och går bra att använda, sådant som man behöver ha kontroll på hur det används (det kan t.ex. vara något som är ok att använda så länge det inte stoppas i munnen) och till sist det som inte ska finnas på förskolan.

På förskolan ska bara säkert material användas och det går bra att använda följande saker på nytt

  • Tyg som inte är flamskyddat eller ytbelagt och som tvättas innan barnen använder det.
  • Kläder som inte är ytbelagda och som tvättas innan de används.
  • Trä som inte är impregnerat eller målat med färg med skadliga pigment.
  • Kastruller och andra husgeråd i rostfritt stål eller trä.
  • PET-flaskor att göra ”experiment” i, men inte att förvara livsmedel.
  • Tomma matförpackningar som glassförpackningar och mjölkkartonger– till skapande, odling etc. men inte till att förvara livsmedel.

Var lite försiktig med:

  • Toarullar och hushållsrullar kan användas till att exempelvis göra smällkarameller av men de ska inte stoppas i munnen eftersom sådant returpapper inte är kontrollerat för kemiskt innehåll.
  • Tidningspapper från veckotidningar (d.v.s. inte dagstidningar, jämför t.ex. DN och Sköna Hem; DN är inte så bra för pedagogisk verksamhet eftersom den färgar av sig och trycksvärtan kan innehålla skadliga ämnen, Sköna Hem är ok för den färgar inte av sig)
  • CD-skivor ska inte användas för lek eller sågas sönder eftersom de är gjorda av bisfenol A. ”Vanlig” hantering av en CD-skiva är det inget problem med och det går bra att t.ex. hänga upp dem på väggen/utomhus för att se reflektionerna i dem.
  • Konserver, kapsyler och burklock, var lite försiktig eftersom de kan innehålla bisfenol A i lacken och ftalater kan finnas i packningen inuti lock.
  • Rör, t.ex. från byggen för att använda utomhus. Fråga om innehåll (plasttyp) och kontakta gärna Kemikaliecentrum för råd (bifoga en bild på röret).

Ta inte emot: 

  • Däck
  • Rörisolering t.ex. från byggen
  • Trädgårdsslang i PVC (de flesta har klassiskt varit av PVC med ftalater)
  • Stoppade möbler och textil som är flamskyddat. Äldre möbler och sådant som använts på arbetsplatser är ofta flamskyddat
  • Impregnerat trä
  • Plast generellt – speciellt äldre saker och sånt som är gjort av mjuk plast
  • Kastruller och andra husgeråd med non-stick eller teflonbeläggning
  • Vaxdukar, eftersom de kan innehålla antingen ftalater (äldre PVC) eller högfluorerade ämnen (nyare varianter).
  • Elektronik; gamla mobiltelefoner, tangentbord, datorer m.m.
  • Nycklar och andra metallföremål (t.ex. smycken)
  • Saker gjorda av konstläder; skor, skärp, väskor
  • Plastväskor, bitar av plastgolv, heltäckningsmattor och kablar
  • Kassakvitton och rullar med kvittopapper

Från augusti 2017 har Stockholms stad avtal med Martin&Servera för kök- och serveringsutrustning. Handskar, plastfilm och engångsartiklar finns i stället i avtalet med förbrukningsartiklar, papper och plast: delområde 1 engångsmaterial, Onemed är stadens upphandlade leverantör för dessa artiklar (2019). Kemikaliecentrum har varit med i upphandlingsprocesserna men det finns ändå mer eller mindre kemikaliesmarta val att göra i sortimenten. De artikelnummer som anges här hänvisar till stadens upphandlade sortiment men fungerar även ifall fristående verksamheter vill handla från stadens leverantörer. 

Tillagning och bakning

Kassera alltid kastruller, stekpannor, bakformar och kantiner med skadad non-stick-/teflonbeläggning.

Kastruller och stekpannor

Undvik non-stick (till exempel Teflon). Välj kastruller, grytor och stekpannor i rostfritt stål eller gjutjärn. Det finns numer även stekpannor i s.k. lättviktsgjutjärn. Det finns också stekpannor i kolstål och andra med keramisk beläggning. Keramiska beläggningar är ibland fria från perfluorerade ämnen och är då ett bra alternativ men ibland innehåller även beläggningar som benämns ”keramiska” högfluorerade ämnen (”PFAS”, samma sorts ämnen som används i teflon och liknande ”non-stick”). Gällande alla alternativen till ”non stick” med Teflon och andra högfluorerade ämnen (PFAS) så behövs det lite mer fett i matlagningen för att det inte ska bränna fast, även om en väl instekt och rätt hanterad kolståls- eller gjutjärnspanna kan användas med relativt liten fettmängd.

Bakformar, kantiner, serveringsskålar och plåtar

Välj ugns- och bakformar, plåtar, kantiner (t.ex. 881581, 881482) och uppläggningsskålar i första hand i rostfritt stål eller glas och porslin för skålar och formar, och i sista hand aluminium (för bakformar). Det finns även keramiska beläggningar, vissa är fria från högfluorerade ämnen medan andra innehåller sådana. Plåtar till hushållsugn är ofta belagda med keramisk yta. Använd inte plastfolie under kantinlocket, använd istället lock som sluter tätt, t.ex. 802553. Undvik plast, silikon och non-stick (till exempel Teflon och andra fluorerade beläggningar). Plastkantinerna i sortimentet är av polykarbonat som tillverkas från BPA, detta ska justeras av Martin och Servera under avtalstiden, så att det finns kantiner i Tritan, som är ett bättre val.

Bakplåtspapper, muffins och bullformar

Välj papper som inte är behandlat med högfluorerade ämnen. Miljömärkta produkter och de som listas här (de som finns i det upphandlade sortimentet) innehåller inte dessa ämnen.

  • Bakplåtspapper: 1012704, 414058 och 413766
  • Muffinsformar: 1109873

Skärbrädor och slevar

Välj skärbrädor i trä samt slevar, stekspadar mm i rostfritt stål eller trä, undvik plast. Detta är avstämt med inspektörerna på miljöförvaltningen och det går enligt dem lika bra med trä i köken, det som gäller är att följa hygienreglerna och byta ut materialet om det blivit slitet, alternativt slipa av den slitna ytan om det är en tjock skärbräda, d.v.s samma regler som för plastartiklar.

Servering och förvaring

Glas, muggare och tillbringare

Välj muggar, glas och tillbringare i glas, porslin eller rostfritt, undvik plast, speciellt polykarbonat (PC) och polystyren (PS). Tänk särskilt till vid köp av pip-muggar som de minsta barnen använder, undvik polykarbonat, och använd vanliga glas till alla barn som kan dricka ur dem (en 1,5-2 åring kan oftast klara av det bra, bara hen får försöka).

  • Pipmugg (812859) gjord av Tritan eller polypropen (PP) (Det finns fortfarande lite frågor kring tritan, men med den sparsamma information vi har i dagsläget så är den bättre än polykarbonat.), lock i polypropen (PP, 812867).
  • Dricksglas i härdat glas (små, 16cl: 908517, större: 895110, 895086 och 931360).
  • Mugg i vitt glas (Trianon): 932855
  • Tillbringare finns i olika storlekar, t.ex. 820183 1L i glas eller 913251 rostfri 9dl

Tallrikar

Många förskolor använder tallrikar i glas (opakt glas = vita tallrikar) och tycker att det fungerar mycket bra utan kross och skrammel, de är inte heller särskilt mycket tyngre än plasttallrikar. Stairo kostar några kronor mer än Trianon, några förskolor har tyckt att Stairo har bättre form, som passar barnen, det är ingen kemikaliemässig skillnad i materialet:

Välj gärna följande tallrikar, artikelnummer:

  • 844365 (Trianon assiett ca 20cm)
  • 839126 (Trianon tallrik ca 25cm)
  • 844357 (Trianon djup tallrik ca 23cm)
  • 816991 (Stairo assiett 19cm)
  • 816025 (Stairo tallrik ca 23cm)
  • 816165 (Stairo tallrik djup ca 23cm)

Rostfria tallrikar och bambubaserade tallrikar finns inte i det upphandlade sortimentet. Rostfria tallrikar finns hos Martin&Servera men inte i stadens sortiment i dagsläget. Bambubaserat material har visat sig läcka mer ämnen till maten än plast i studier som Livsmedelsverket har gjort. Eftersom det är oklart vad för ämnen det är som läcker så är det omöjligt att säga om det materialet kan vara bättre än vanlig plast. Det är bindemedlet som håller samman bambufibrerna i materialet som är problematiskt, ibland är det melamin som används och då är det alltså troligtvis bättre med tallrikar i ren melamin eftersom de visat sig läcka mindre till maten. Glastallrikarna som nämns ovan är det bästa valet kemikaliemässigt sett.

Uppläggning och förvaring

Välj gärna glas och rostfritt:

  • Serveringsskedar: t.ex. 912832 och 913426
  • Rostfria kantiner: t.ex. 881573 och 881706 med lock 802603
  • Rostfritt durkslag: 890996
  • Rostfri bunke, t.ex. 820092 och 890905 (sök på ”rostfri bunke” för fler sorter)
  • Skålar av glas, t.ex. 895482 (sök på 895 så kommer flera skålar upp)
  • Matlådor av glas, t.ex. artikelnummer 836775

Engångsmaterial

Engångsmaterial är nu upphandlat för att vara gjort av förnyelsebart material, trä, papper och PLA-plast förekommer nu i sortimentet och fossil plast är i stort sett utfasad när det gäller, engångsbestick, muggar, plastglas och tallrikar. Se t.ex. artikelnummer 1109877, 1109983, 1012341, 1109970, 1014730, 1109881 och 209562.

Plastfilm och handskar

Plastfilm

Välj plastfilm av polyeten (PE), undvik plastfilm av vinyl (PVC, innehåller mjukgörare) även om den fastnar lite bättre.

  • 1109870 (Köksfolie PE-plast)

Handskar (ska vara livsmedelsgodkända)

Välj handskar i Nitril eller polyeten, undvik vinyl (PVC med mjukgörare) och latex (allergi). De i nitril är färgade, titta efter de som är blå eller limegröna och benämns med nitril i artikelnamnet. De gröna är fria från acceleratorer vilket är kostnadsdrivande men ska vara extra säkra med avseende på allergier, allergena ämnen är minimerade i dessa. De blåa är därför billigare.

  • Blå nitrilhandskar: 296601 (Small), 296602 (Medium), 296603 (Large)
  • Limegröna nitrilhandskar: 1004094-1004097 (small-XL)

Uppdaterad