Värmebölja – rekommendationer för äldreomsorg och LSS

Här kan du läsa rekommendationer för hur verksamheter inom äldreomsorgen, socialpsykiatrin och funktionshinderområdet i Stockholms stad bör agera före och vid en värmebölja.

Informationen är sammanställd av äldreförvaltningen och socialförvaltningen.

Varje stadsdel eller verksamhet rekommenderas även att upprätta en riskanalys, analysera resultatet och därefter ta fram en lokal handlingsplan för hantering av värmebölja

Förslag på mallar och innehåll finns på den här sidan.

Vad är en värmebölja?

Värmebölja används som ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer. SMHI utfärdar under en värmebölja olika varningsmeddelanden: gul varning, orange varning och röd varning.

  • Gul varning om höga temperaturer utfärdas om prognosen visar maxtemperaturer på minst 26 grader tre dagar i följd.
  • Orange varning för mycket höga temperaturer utfärdas om prognosen visar maxtemperaturer på 30 grader eller mer tre dagar i följd.
  • Röd varning för extremt höga temperaturer utfärdas om prognosen visar maxtemperaturer på 30 grader eller mer fem dagar i följd, eller 33 grader eller mer tre dagar i följd.

Värmebölja och covid-19

För att minska riskerna för både värmestress och smittspridning under pandemin uppmärksammar Folkhälsomyndigheten följande:

  • Följ råden för både covid-19 och värmebölja för att minska belastningen på hälso- och sjukvården.
  • Äldre och personer med bakomliggande sjukdomar är riskgrupper för både värmestress och covid-19.
  • Var försiktig så att du inte misstar förhöjd kroppstemperatur för feber. Se till att personen som uppvisar sådana symtom vilar i en sval miljö och dricker vatten. Om kroppstemperaturen förblir hög efter 30 minuter är det förmodligen feber. Om kroppstemperaturen sjunker och personen mår bättre är orsaken troligen värmestress.
  • Vid värmebölja är det viktigt att vara uppmärksam på symtom för värmestress.
  • Utomhusvistelse är bra, men vistas i skuggan. Under en värmebölja kan det bli betydligt varmare inomhus än utomhus. I byggnader och bebyggelse kan värmen stanna kvar en tid efter att utomhustemperaturen har gått ner.
  • Försök att ordna svala utrymmen. Det är viktigt att vistas på bostadens svalaste plats eller att få minst 2–3 timmar i ordentlig svalka dagligen. Detta gäller särskilt riskgrupper.
  • Det är viktigt att förbereda bostäder och boenden med åtgärder som kan minska värmen inomhus, exempelvis med markiser, solskärmar, persienner och anpassad ventilation och vädring. Håll fönster stängda på dagtid och vädra på nattetid. Överväg att installera kylsystem och luftkonditionering där sårbara grupper bor och vistas.
  • Andra åtgärder kan vara en svalkande dusch, en blöt sval handduk i nacken, svalkande fotbad och löst sittande kläder i naturmaterial.

Vårdhygieniska råd vid användning av kylaggregat

Region Stockholm har tagit fram vårdhygieniska råd vid användning av portabelt kylaggregat vid vård av patienter med covid-19.

Uppdaterad